You were once happy without him. Yo will be happy again.


Fall in love when you're ready, not when you're lonely

 

 

Kärlek är det vackraste som finns. Det finns inget bättre än kärlek. Även om hjärtat går sönder.


Twilight och andra grejer

Fan jag blir ju bara klokare för varje dag som går.. Skämt åsido. Jag är inte klok. Åtminstone inte när det kommer till känslor. Men nu tror jag faktiskt att jag har blivit lite klokare. Man ska inte försöka så mycket. Det som händer, händer. Det som inte händer, ja, det händer inte. Om man försöker ändra och fixa för mycket kommer det aldrig hända. Som folk säger, det är när man minst anar det som det händer. Och ja, jag tror faktiskt det är sant. Det handlar inte om att ta saken i egna händer, det handlar väl mest om att låta det hända. Leva livet. Sluta tänka. Så. Det är vad jag har lärt mig idag. Lite efter, jag vet.

Andra saken. Jag såg Twilight ikväll. Och samma känsla varje gång. Frustration. Hur bra är dem inte. Hur fin är inte Bellas och Edwards relation? Jag fick till och med rysningar under en viss scen. Jag älskar hur hon inte är den där perfekta, skitsnygga tjejen. Jag älskar att hon är hon, för hon är fan perfekt på sitt sätt. Och jag älskar honom. Hur fin och mjuk han är. Inte som andra killar, själviska och elaka. Samma känsla efter varje Twilight film. Behovet av att ha någon. Viljan att ha en relation som dem har. Tänk. Tänk vad fint det vore. Vilken frustration jag får nu. Dem har verkligen en drömrelation. Men så är det ju också i filmer. Men om man bara får drömma sig bort just nu. Bort till att vara en vampyr. Bort till att bli gillad av någon som Edward. Bort till att bli omfamnad av Edward. He he. Fan det vore något.

Skoltrött

Hejhej! Har inte mycket att skriva just nu, och insåg precis att Grey's Anatomy började. Dessutom är jag så jäkla trött. Trött på skolan också. Så in i helvetes jävla skoltrött. Och så grubblar jag. På lite smågrejer. Som jag nu ska totalt strunta i. Ja, det var väl det.

Hejhej!

För offentligt

Jag vill få ett avslut. Jag vet inte varför, men det skulle kännas skönt, och jag gör det här. Jag tycks överdriva en del på bloggen. Det har blivit som min dagbok. Första tanken är oftast en överdrift, och första tanken hamnar oftast här i bloggen. Jag fick inspiration av en vän igår. Hon sa att hon helt enkelt inte längre har tid att blogga, för hon är inte deppig, hon har inget att skriva. Det fick mig att vilja ha ett avslut. Jag vill inte verka deppig, jag är ju glad. Jag är lycklig och har det bästa man kan ha här i livet. Det är bara mina i-landsprobelm som visar sig här. Och dem är inte ens väsentliga. Jag vill få ett avslut. Mycket förändringar sker just nu. Och jag känner mig klar. Inte med bloggen, den får följa med lite till. Men klar med mycket annat. Som har funnits tidigare, som har gjort mig ledsen. Det känns så sjukt att vem som helst kan läsa om mina problem och min sorg. Men det är en lättnad. Att skriva. Nu vet jag inte längre vad jag skriver om, babblar väl mest på. Som vanligt. Men det var väl det. Antar jag. Jag vet inte om jag i fortsättningen kommer ha en helt öppen blogg, kanske lösenordsskyddar den. Det känns för offentligt. Allt känns för offentligt.

Nu ska studentmössan beställas!

 

Herregud. 3 år har gått så fort. Känns som igår det var sommar och vi alla låg nere vid sjön och åt jordgubbar. Det känns som om jag satt i vårt första klassrum igår och allt var så pirrigt och roligt. Det känns som att dessa 3 år har gått på knappt några månader. Herregud, jag tar studenten nästa sommar, nästa år. Jag har faktiskt aldrig känt mig riktigt skoltrött förut, men nu har det slagit till. Nu är det inte långt kvar, det är väl bara att hålla ut.

 

Snart, snart. Men så vill jag inte sluta heller. Då ligger ju ansvaret helt och hållet på mig!! Då är jag fri. Äntligen? Eller...


Inspiration eller något sånt

 


Skulle vilja se ut såhär idag


And your life is changed.... forever


True story

"See that girl? Yeah she's the one who stuck up for you, the one who stayed up till midnight just to talk to you. She's the one whose heart flutters when she gets a call or text from you. She's the one who fought for you, the one that missed you and loved you. But by the time you realize that she's the girl you want, she'll be with the guy who already figured it out."

Lite cheesy kanske... Men ibland kan man ju få hoppas och tro.

RSS 2.0