Det har gått över ett jävla år nu. Jag borde vara smartare men det är jag tydligen inte. Jag borde sluta tänka, folk tycker att jag tänker för mycket. Överanalyserar och övertänker. Men det är ju mina känslor? Jag måste ju få känna och tänka. Struntar i vad alla andra säger. Jag saknar. Så jävla mycket. Jag är dum i huvudet som saknar. Men det gör riktigt ont, riktigt jävla ont. Det tycker jag du borde har förstått.

 

Ja jag har väl något för paljetter antar jag... Och Satc också för den delen..

 

Just nu min favoritartist. Han är så jävla ball. Så chill. Så skön. Tatueringarna, stilen. Rösten. Älskar honom. Klicka på andra bilden för att komma till Tha Carter IV albumet.

 

Favoriter:

 

Lil Wayne och Eminem

Drop The World

Tha Carter II

Hustler Music

Receipt

 

Lil Wayne med The Game, så sjukt bra

My Life

 

Tha Carter IV

How To Love - Jag är nog lite kär.

Nightmares Of The Bottom - Bra bra bra

Mirror

Alla mina tankar går ikväll till de som är drabbade av cancer. De som kämpar för att överleva, de som överlever, och de som verkar ha kämpat förgäves. Men så är det ju inte förgäves. Att kämpa för livet är en fin sak. Att kämpa för sina nära och kära, för att leva. Alla mina problem är bara småskit. Att ha en förlorad syster, mamma eller son, det är riktiga grejer. Det är sådant som spelar roll. Dit går mina tankar ikväll. Jag önskar jag kunde göra världen så mycket bättre genom bara ett klick med fingrarna. Men så går det ju inte. Det finns så mycket i världen som går emot oss, som vill göra oss illa. Det ända vi kan göra är att kämpa. Det ända vi kan göra är att kämpa för att besegra. Jag tycker vimmelmamman skrev så fint om det där i "sista inlägget". Jag ska börja ta livet på allvar, jag ska ta till vara på det lilla i livet. Det låter kanske töntigt, men det är viktigt. Alla mina tankar gå ikväll till er. Med stora kramar, ork och hopp.

Jag är så förväntantsfull inför vårt projektarbete. Det kommer bli tufft, men samtidigt oerhört roligt och verkligen riktigt lärorikt. Ni får veta mer sedan, när vi börjar sätta möten med personer och får höra deras historier. Det här kommer bli bra, jag hoppas och tror att vi verkligen kommer hjälpa många.

 

 

Har letat efter en fin kappa hur länge som helst. Ser mer vuxen ut i det, än korta tjocka höst/vinterjackor. Äntligen föll jag för den här från Zara. Numera hänger den där ute, i hallen. Känner mig mer vuxen, mer proper. Gillar det. Nu behöver jag leta efter fler fina jackor. ROSETTEN. I bak, är så gullig. Hehe :)

 

 

Om inte sååååå länge drar jag. Och surfar. Och solar.

 

 

ÅH, jackan...!

 

 

Min garderob bara skriker efter mer tjocktröjor. Måste ut och shoppa efter lön!!

 

 

MÅSTE hitta jackan.

 

 

Enkelt. Och kombinera med olika jackor. Hur jävla bra som helst.

 

 

Älskar. ALLT.

Inspire Your Living 
Junko Furuta. The girl who went through 44 days of torture.

DAY 1: November 22, 1988: Kidnapped
Kept captive in house, and posed as one of boy’s girlfriend
Raped (over 400 times in total)
Forced to call her parents and tell them she had run away
Starved and malnutritioned
Fed cockroaches to eat and urine to drink
Forced to masturbate
Forced to strip in front of others
Burned with cigarette lighters
Foreign objects inserted into her vagina/anus

DAY 11: December 1, 1988: Severely beat up countless times
Face held against concrete ground and jumped on
Hands tied to ceiling and body used as a punching bag
Nose filled with so much blood that she can only breath through her mouth
Dumbbells dropped onto her stomach
Vomited when tried to drink water (her stomach couldn’t accept it)
Tried to escape and punished by cigarette burning on arms
Flammable liquid poured on her feet and legs, then lit on fire
Bottle inserted into her anus, causing injury

DAY 20: December10, 1989: Unable to walk properly due to severe leg burns
Beat with bamboo sticks
Fireworks inserted into anus and lit
Hands smashed by weights and fingernails cracked
Beaten with golf club
Cigarettes inserted into vagina
Beaten with iron rods repeatedly
Winter; forced outside to sleep in balcony
Skewers of grilled chicken inserted into her vagina and anus, causing bleeding

DAY 30: Hot wax dripped onto face
Eyelids burned by cigarette lighter
Stabbed with sewing needles in chest area
Left nipple cut and destroyed with pliers
Hot light bulb inserted into her vagina
Heavy bleeding from vagina due to scissors insertion
Unable to urinate properly
Injuries were so severe that it took over an hour for her to crawl downstairs and use the bathroom
Eardrums severely damaged
Extreme reduced brain size

DAY 40: Begged her torturers to “kill her and get it over with”

January 1, 1989: Junko greets the New Years Day alone
Body mutilated
Unable to move from the ground

DAY 44: January 4, 1989: The four boys beat her mutilated body with an iron barbell, using a loss at the game of Mah-jongg as a pretext. She is profusely bleeding from her mouth and nose. They put a candle’s flame to her face and eyes.

Then, lighter fluid was poured onto her legs, arms, face and stomach, and then lit on fire. This final torture lasted for a time of two hours.

Junko Furuta died later that day, in pain and alone. Nothing could compare 44 days of suffering she had to go through.

When her mother heard the news and details of what had happened to her daughter, she fainted. She had to undergo a psychiatric outpatient treatment . Imagine her endless pain.

Her killers are now free men. Justice was never served, not even after 20 years.
They deserve a punishment much greater than they had put upon Furuta, for putting an innocent girl through the most unbearable suffering.

This story from 1989 is true. Please spread her story around. Everyone should know about the existence of Junko Furuta’s unimaginable and incomprehensible suffering, and this is why this group has been made.

Invite your friends. Never let her story be forgotten. If this story changes the life of at least one person then it has been worth it.

Rest In Eternal Peace,
Junko Furuta
1989-Eternity

Friends Just Dont Read it ....Please share it too By clicking Share Button below...Atleast share it for humanity....

Att jag fyller 18 år imorgon. Jag, 18 år, det går fasiken inte ihop. Jag är ju bara liten. Det pirrar i magen, som det alltid har gjort kvällen innan den stora dagen. Men nu är det en STOOR dag. Jag blir stor, officiellt. Jag är så jävla nervös, det är inte sant. Jag borde vara så jäkla taggad, men min mage är fan fylld av 10000000 fjärilar just nu. Orkar man vänta till tolvslaget?

"Vilka vill du ska vara på din begravning och hur ska dom komma ihåg dig?"

 

Vänner är det bästa som finns. Tänk att jag började i min nuvarande klass för tre år sedan, och ingen annan. Tänk vilken jävla tur jag hade. Annars hade jag inte träffat och fått de vänner jag har idag. Och dom är oersättliga. Framförallt Amanda. Hon är som min andra halva. Henne kommer jag vara vän med livet ut. Hon är bäst. Vi är bäst tillsammans. Oj vad jag älskar er, mina vänner.

 

 

Det finns två klipp som jag älskar mer än allt. Det finns inget finare.

 

Allt, låten, allt, allt, allt.

http://youtu.be/9_YnmHLynRY

 

Och Paris klippet

http://www.youtube.com/watch?v=nJexxK-ixmE

 

Helt fantastiska scener.

 

Har tittat på Sex and The City hela morgonen och i sista säsongen dör jag bara, speciellt när Carrie flyttar till Paris. Paljetter, guld, silver, vackra halsband, underbara örhängen och louboutins. Jag drömmer mig bort till New York, när jag är lite äldre, får klä mig hur jag vill, matcha hur jag vill, bara gå loss på paljetter och allt som finns. Förut tyckte jag att det var lite tacky, allt som hade med paljetter att göra, och man skulle inte matcha för mycket - less is more så att säga, silver fick inte kombineras med guld och paljetter såg bara billigt ut. Nu vill jag köpa allt som har en enda liten paljett på sig, det ska vara glitter och stenar och guld och silver och spetsiga louboutins. Jag älskar det.

 

Och jag är helt nerkärad i andra väskan. Ahhh..